HelisirI Riden Så

Å silibrand körde uppå höga loftessvala
allt under den linden så gröna
där fick han se sin dotter i lunden fara
I riden så varliga genom lunden med henne Å välest mig, välest mig, vad jag nu ser
allt under den linden så gröna
jag ser min dotter, hon kommer till mig
I riden så varliga, genom lunden med henne Å silibrand fämnar ut kappan så blå
allt under den linden så gröna
där föder hon två karska svenbarnen på
I riden så varliga genom lunden med henne min fader skall jag giva min gångare grå
allt under den linden så gröna
som han skall rida till kyrkan uppå
I riden så varliga genom lunden med henne min syster skall jag giva mina guldringar sju
allt under den linden så gröna
som jag ej haft sen jag stod brud
I riden så varliga genom lunden med henne min broder skall jag giva mina handskar små
allt under den linden så gröna
som han skall ha likvart han går
I riden så varliga genom lunden med henne den ene så för dem till frejas dop
allt under den linden så gröna
den andre så för dem till vallhalla sal
I riden så varliga genom lunden med henne I riden så varliga genom lunden med henne